Vårt syftet är att beskriva och analysera kommunikationen mellan revisorer och de granskade, det vill säga politiker i nämnder och förvaltningschefer, samt ange vad dessa parter bör tänka på för att deras kommunikation skall ge upphov till en Effektiv revision. Vår intensiva studie har genomförts genom en fallstudie av Simrishamns kommun och vår undersökningsansats är deduktiv. Insamling av data har skett genom kvalitativa intervjuer som har utförts med hjälp av en i förväg utarbetad intervjuguide. Vi har i den teoretiska referensramen utgått från en sammanfattande modell. Kommunikationsprocessen ses där som ett övergripande teoretiskt verktyg för att analysera kommunikation och kommunikationssvårigheter.

Den 1 november 2010 förändrades Sveriges revisionsplikt, vilket innebar att 250 000 små aktiebolag fick möjlighet att välja bort revision. Statistik visar att antalet aktiebolag som väljer bort revision ökar, forskning indikerar dock samtidigt på positiva effekter av revision för små aktiebolag. Syftet med denna studie var att undersöka hur revision påverkar kreditbedömning av små aktiebolag samt om vikten av revision skiljer sig mellan olika branscher. För att förklara sambandet mellan kreditgivning och revision baserades studien på teorin om de fem C:na och legitimitetsteorin. Vidare har en intervjustudie genomförts med sex anställda på sex av Sveriges största banker.

Syftet med kandidatuppsatsen är undersöka om kommunens förtroendevalda kommunrevisorer behövs, eller om det skulle vara möjligt att de sakkunniga biträdena tar sig an all kommunal revision.För en fungerande kommunal revision behövs både de förtroendevalda kommunrevisorerna och de sakkunniga biträdena.Dock behöver det struktureras upp vem det är som skall göra vad..

Förväntningarna på revision/revisorerna är många och kan ibland bli orimligt höga eller orealistiska. De olika behov och förväntningar som finns på revisorn har skapat en inbyggd konflikt i revisorrollen samt bidragit till att det många gånger uppstått ett förväntningsgap inom revision. Denna uppsats syfte är att redogöra för bankernas förväntningar på revision, identifiera om det finns ett förväntningsgap inom revision mellan revisorer och banker samt om ett förväntningsgap existerar, förklara orsakerna till detta. Uppsatsen bygger på en fallstudie där tre auktoriserade revisorer samt fyra banktjänstemän intervjuats. Resultatet indikerar att ett förväntningsgap existerar dem emellan och att dess orsak främst beror på att banken har för höga förväntningar på revision.

För handels- och kommanditbolag krävs inte alltid revision. Det finns dock företag som väljer att använda sig av revision eller revisor trots att det inte behövs. Vårt syfte med denna uppsats var att identifiera motiv för och emot användandet av revision som tjänst och revisorn som person i små handels- och kommanditbolag som inte är revisionspliktiga. Vi valde att göra en telefonenkät med 36% av de aktiva handels- och kommanditbolag i Skellefteå stad. Vi utförde även personliga intervjuer med tre företag som antingen använde sig av revision, revisor eller inget av dem.

This study represents the different factors that may have an influence on the budgetproposal in the local government for the revision. The revision in the local government is an important part of councillors and public insight into the different activities. The budget for revision decides how much of the activities runned by the local government can be observed by the elected representative accountant. The aim of the study is to see how the following variable affect the dimension of the budget appointed for revision. We have used Institutional theory, theory that contains the role-play between guardians and advocates and Agent theory with help of accountability.The dissertation is written in Swedish..

Revision innebär att revisorn med betryggande säkerhet granskar aktiebolags årsredovisning, bokslut samt styrelsens och VD:s förvaltning. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka förväntningar småföretag har på revisorn och revision samt ta reda på vad revisorer anser att de ska tillföra småföretag i samband med revision. Detta för att sedan jämföra om småföretagens och revisorernas uppfattningar om revision överensstämmer eller ifall ett förväntningsgap existerar, samt identifiera vad som kan reducera ett eventuellt förväntningsgap. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en kvalitativ fallstudie med två revisorer och tre småföretag inom Luleå Kommun. En slutsats som vi kom fram till i samband med undersökningen var att småföretag förväntar sig betydande rådgivning av sin revisor.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket gör att det numera är frivilligt för dessa bolag att ha en revisor. Det är kombinationen av Sveriges låga gränsvärden för undantagande av revisionsplikt, samt avsaknaden på tidigare forskning i en svensk kontext som motiverar denna studie. I denna undersökning, som bygger på ett slumpmässigt urval av 400 svenska små bolag, testas faktorer som i utländska studier tidigare funnits påverka efterfrågan på frivillig revision. Detta görs för att se om samma samband finns i Sverige. Vi förutspår att efterfrågan på revision påverkas av företagets storlek, skuldsättningsgrad, risk och ålder.

De senaste årens stora redovisningsskandaler har lett till ökade krav på bolagsstyrning och intern kontroll. Bolagsstyrningens fyra hörnstenar består av styrelsen, den verkställande ledningen,internrevisionen och externrevisionen. En solid bolagsstyrning kräver ett effektivt samspel mellan dessa fyra parter. I vår uppsats fokuserar vi på intern- och externrevisionens roller och relationer. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för internrevisionens och externrevisionens respektive roller, undersöka om koden alternativt SOX har påverkat deras roller samt beskriva hur de arbetar och samverkar för att stärka den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen för att tillsammans skapa en Effektiv revision.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån delvis strukturerade intervjuer med tre internrevisorer och tre externrevisorer samt sekundärdata som litteratur, artiklar och Internet.Undersökningen visar att internrevisionen och externrevisionen har olika uppdragsgivare och olika granskningsinriktning, men det ligger i båda parters intresse att kvalitetssäkra den interna kontrollen över finansiell rapportering.

År 2010 ändrades lagen om revisionsplikt i Sverige och många företagare har sedan dess valt bort revision. Därefter har det ifrågasatts hur företag kan uppnå legitimiteten som intressenter efterfrågar om redovisningen inte är reviderad. Syftet med studien var att förklara vilken legitimitet företag, som påverkas av den fria revisionsplikten, upplever med revision ur ett tillväxtperspektiv. Företagare har sedan lagändringen haft utrymme att ta ställning till revision, vilket har möjliggjort att detta kunde studeras. För att uppnå syftet teoretiskt har teorier om revision, legitimitet och tillväxt studerats.

En väl fungerande intern kontroll leder till att misstag i ett företags rutiner lättare upptäcks innan de kan orsaka väsentliga fel i den ekonomiska informationen som finns på marknaden.Intern kontroll har med tiden fått en allt större betydelse för revisionen. En revision är begränsad av resurserna i tid och av kostnaderna. På grund av detta är det inte möjligt för en revisor att granska alla processer i ett företag utan revisorn måste koncentrera granskningen så att revisionen blir så effektiv som möjligt. Som teoretisk referensram för intern kontroll har vi valt att använda oss av COSO-modellen som är ett internationellt erkänt ramverk för intern kontroll. Intern kontroll består enligt COSO av flera olika kontrollkomponenter som tillsammans samverkar för att uppnå en god intern kontroll.

Syftet är att analysera hur revisorers, företags och journalisters attityder och förväntningar avseende revision avviker från varandra. Studien visar att det finns ett förväntningsgap vad gäller revisorns ansvar att upptäcka bedrägerier. Både företag och journalister har på detta område högre förväntningar än vad revisorerna anser vara rimligt. Generellt sett har journalister låga förväntningar på att revisionen kan uppfylla sitt syfte. Företagen har en mer positiv bild av revision än journalisterna, men anser att revisorerna ofta brister i kompetens.

Revision innebär att ett företags redovisning och förvaltning granskas. Revisionsarbetet och revisorns roll förändras och utvecklas ständigt. Revisorer har existerande lagar och normer till hjälp för att genomföra revision i ett företag. Revisionen gör att den finansiella informationen kan anses som trovärdigt. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad företagen förväntar sig av en revision och vad som är en revision enligt revisorns syn.

Den första november 2010 trädde ett nytt regelverk ikraft, en frivillig revision, ett regelverk som berör aktiebolag och deras valfrihet att välja fri revision. Aktiebolag som har möjlighet att välja fri revision benämns mikroföretag, dem verkar inom ramen för regelverkets gränsvärden. Ambitionen med studien är att undersöka vilka faktorer som gör att mikroföretag i Sverige väljer att anlita revisor, fastän de enligt lag inte behöver. Studien är en surveyundersökning som bygger på kvalitativ data från intervjuer med 30 stycken mikroföretagare. Studien resulterade i att mikroföretagarna som väljer att anlita revisor gör det på grund av olika orsaker, det som förekom mest frekvent hos mikroföretagarna är att de gör det; för sin egen skull, för sitt eget välbefinnande, förändring tar tid, informationsasymmetri, skatteverket och behov av rådgivning.För att kunna säga att dessa anledningar till att anlita revisor är signifikanta för mikroföretag i Sverige föreslås en framtida studie, exempelvis en surveyundersökning med kvantitativ data..

Denna uppsats syftar till att beskriva och skapa en modell för vilka faktorer som påverkar revisorns roll och som därmed utgör en viktig del i koordinationen mellan intern- och externrevisorer. Bakgrunden till denna studie grundar sig på att det hela tiden sker förändrade spelregler vilket har påverkat utvecklingen av intern- och externrevision. Även revisionsskandaler har påverkat utvecklingen och det har blivit viktigare med en god intern kontroll.Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som har skickats till auktoriserade revisorer där de har fått besvara frågorna utifrån deras kunskaper och erfarenheter.Studien redogör för vad intern och extern revision innebär, vilka faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorerna samt skillnader och likheter.  Det finns fyra olika roller som en externrevisor kan ha och den vanligaste, utöver lagstadgad revision är att ge fristående rådgivning. Faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorer är främst internrevisionens storlek, kunskap och erfarenhet, komplexitet, kommunikation, oberoende samt personkemi.